Addis Abeba/Kairo – Afrika anses vara den kontinent med den yngsta befolkningen och en växande efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster. Inom bioteknikområdet har ett paradigmskifte skett de senaste åren: bort från ett rent importberoende och mot oberoende produktion och forskning. Trots detta kvarstår betydande strukturella underskott, särskilt inom preklinisk validering och finansiering.
Regel- och infrastruktursituationen
Även om den afrikanska läkemedelsindustrin växer snabbare än i många andra regioner, är dess beroende av externa tillverkare av aktiva ingredienser fortfarande högt. En kritisk flaskhals är preklinisk läkemedelsutveckling. Som en analys i Drug Discovery Today Som beskrivs i rapporten från 2025 har kontinenten endast två anläggningar som är GLP-certifierade (Good Laboratory Practice). Utan denna certifiering är det praktiskt taget omöjligt att marknadsföra oberoende utvecklade läkemedel, eftersom myndighetskraven inte uppfylls. Denna lucka hindrar kommersialiseringen av Afrikas rika biologiska mångfald och traditionella läkekunskap.
Regionala produktionscentra och tekniköverföring
En viktig hävstång för att övervinna dessa hinder är utvecklingen av regional produktionskapacitet. Den afrikanska paraplyorganisationen Africa CDC stödde etableringen av ett regionalt biotillverkningsnav för Nordafrika i Egypten, vilket utvecklas tillsammans med Marocko. Syftet är att stärka vaccinproduktion och bioteknikforskning.
Konkreta tekniköverföringar överenskoms vid det andra forumet för tillverkning av vacciner och andra hälsoprodukter i Kairo i februari 2025. Det egyptiska företaget EVA Pharma tillkännagav ett partnerskap med det franska företaget DNA Script och de belgiska företagen Quantoom Biosciences och Unizima. Planen är att skapa Afrikas första heltäckande, digitala mRNA-produktionsplattform med en målkapacitet på upp till 100 miljoner doser per år. Parallellt fördjupade det egyptiska företaget Biogeneric Pharma sitt samarbete med den sydafrikanska mRNA-hubben Afrigen för att använda mRNA-teknikplattformen för sjukdomsmål som är relevanta för regionen.
Kontinentala initiativ och syd-syd-samarbete
På politisk nivå lanserades initiativet i februari 2026 i anslutning till AU-toppmötet. UPPNÅ Afrika Initiativet Accelerating Health Innovation, Equity, and Development of Vaccines and Biologics in Africa (AUCA) har lanserats. Initiativet, som stöds av afrikanska länder som Zambia, Egypten, Etiopien, Nigeria, Rwanda och Sydafrika, samt Africa CDC och International Vaccine Institute (IVI), förutser en initial investering på över 100 miljoner USD under fem år. Det syftar till att stärka hela värdekedjan, från genomik och antigendesign till kliniska prövningar och regulatorisk beredskap. Ett uttryckligt mål är att producera 60 procent av vaccinbehovet lokalt senast 2040, i linje med AU:s riktlinjer.
Internationella partnerskap över kontinenter
Förutom samarbete inom gemenskapen blir partnerskap med asiatiska och västerländska länder allt viktigare. Kenya och Sydkorea intensifierade sitt samarbete i augusti 2025. Kenya Medical Research Institute (KEMRI) och Korea Advanced Institute of Science and Technology (KAIST) förhandlade fram ett samförståndsavtal om biotillverkning, vaccinutveckling, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad. IVI tillkännagav också öppnandet av ett landskontor i Kenya för att strategiskt stödja vaccinproduktionskapaciteten i Afrika.
Ett annat exempel på syd-syd-samarbete inom diagnostikområdet är ett underlicensavtal som ingåtts mellan Medicines Patent Pool (MPP) och det nigerianska företaget Codix Bio. Codix Bio ska, baserat på teknik från den sydkoreanska tillverkaren SD Biosensor, påbörja produktion av snabbtester i Afrika.
Slutsats
Afrikas bioteknikpotential är betydande, men den hämmas av fragmenterade regelverk, brist på GLP-infrastruktur och behovet av höga initiala investeringar. Nyligen genomförda initiativ visar på en tydlig strategi: riktade nord-syd- och syd-syd-partnerskap, tillsammans med kontinentala finansieringsmekanismer, syftar till att minska luckorna i värdekedjan. Huruvida de uppsatta målen – särskilt målet om 60 procents vaccinproduktion till 2040 – uppnås beror i hög grad på framgången med att utöka den prekliniska forskningskapaciteten och etablera stabila efterfrågestrukturer för lokalt tillverkade produkter.
